mamma ringde igår och undrade om jag kunde gissa vem som hade blivit biskop i visby stift. "det är nån du känner!" jag må vara jämförelsevis introvert, men till och med jag känner många människor, så hur skulle jag kunna gissa? "sven-bernhard fast!" sa mamma med vad-sa-du-nu-rösten.

sven-bernhard fast arbetade i orsa kyrka under några år på åttitalet och hann göra ett stort intryck på mina föräldrar och faktiskt också på mej, liten som jag var. till att börja med, så var han gift med min favoritfröken, eva - bästa läraren jag hade haft nånsin och nånsin skulle komma att få. inte ett öga var torrt i klass 3-4 när hon slutade för att hon väntade barn. en människa som har en sån fru måste vara bra, det är ju självklart!

men sven-bernhard fast har stannat i mitt minne inte bara för att han var evas man. under åren han arbetade i orsa var han en tillgång i samarbetet mellan orsas olika kyrkor. i slättberg, min hemby, kom han bland annat och höll ett gemensamt stugmöte och husförhör. för den icke kyrkohistoriskt bevandrade kan jag berätta att stugmöten var förbjudna tillställningar där människor samlades och firade gudstjänst, ibland till och med tog nattvarden, utan en präst närvarande - det var bland annat i stugmötena som den svenska frikyrkorörelsen växte fram. husförhör å andra sidan var när prästen kom till en del av sin församling för att förhöra församlingsmedlemmarna om katekesen. husförhören sågs nog ofta som ett maktinslag och utnyttjades säkert också för att styra småfolket, men dom gav prästen en bra möjlighet att få möta och bättre lära känna sina församlingsbor.
när sven-bernhard fast höll ett kombinerat stugmöte och husförhörhör i slättberg, var det alltså en slags försoningsfest vi firade - ingen av oss närvarande kanske uppfattade det som en historisk händelse, men jag har tänkt på det så många gånger. vad skönt att få lämna gamla konflikter och maktstrider bakom sej och gå vidare tillsammans!
Picture
sankt bernhard - abboten och hunden
min äldsta lillasyster, som när hon var liten hade en unik talang för att ändra folks namn, sa en dag till mamma: "kommer dom ikväll, dom där eva och sankt bernhard?" ett passande namn för en präst, kanske :). efter det fick han heta så om vi nämnde honom inom familjen. hon undrade också chockat om det var sant att han var kommunist? det här var ju i det kalla krigets dagar och det är klart att hon var upprörd över att en människa vi kände kanske hade kontakt med kreml. nu var det ju inte riktigt så, det var ju komminister han var...

hur som helst blev jag glad att höra att svenska kyrkan har utsett en så lovande ny biskop - hoppas att det kommer att märkas (förhoppningsvis på ekumeniken) i visby stift och att "sankt bernhard"  inte kommer att få en alltför tung och arbetsam uppgift!

nu väntar jag bara på att min vän anna lovisa ska bli utsedd till påve, hon skulle bli en utmärkt påve. tycker jag iallafall.
Picture
'sticky ginger female pope cake'
länkar
 


Comments


Your comment will be posted after it is approved.


Leave a Reply

    Picture
    anna malena. fotad av julia, 1 år

    om mej:

    bloggar bara på inspiration, aldrig regelbundet.

    lider av bollywoodfeber, celt wannabism och svår spindelfobi

    Archives

    January 2011

    Categories

    All

    RSS Feed